onsdag 14 september 2016

Hej EUCYS-stipendiat Niklas Sandwall! Vem är du och vad har du forskat om tillsammans med dina gruppmedlemmar?

Hej hej! Jag heter Niklas Sandwall och tillsammans med Veronica Enblom och Emil Belfrage så har jag forskat om någonting som kallas för Dried Blood Spots. Det är kort sagt ett nytt sätt att hantera blodprover, men i en torkad miljö!

Själva tanken är att man istället för att förvara blodprover som avses för labbtester i provrör så droppas istället blodet på en bit papper, ett så kallat Guthrie-kort. Utan att snöa in mig för mycket på de tekniska detaljerna av projektet så är principen att när blodet på pappret torkar så förstörs proteinerna. Då tappar proteinerna sina biologiska funktioner - men proteinerna blir lättare att undersöka och hitta i provet, och därför bättre för labbpersonal som ska dra slutsatser utifrån blodprovet.

Det kanske inte verkar som något revolutionerande koncept vid första anblick men trots den simpla iden är fördelarna många och vetenskapen som stödjer användningen av den här nya typen av blodprov var något vi behövde bevisa själva. Det känns rätt bra inför EUCYS faktiskt. Jag vet att vårt projekt är användbart - allt som förbättrar den medicinska världen både vetenskapligt och ekonomiskt positivt brukar i bästa fall uppskattas eller åtminstone tänkas igenom. En stor bidragande faktor till att nervositeten är så liten som den är ju också att jag har fullt förtroende för mina två "kollegor" som jag dessutom saknat över sommaren nu när vi inte längre tjatar på varandra att ses i skolans bibliotek tre gånger i veckan.

Frågan om hur/var jag ser mig själv om 10 år brukar alltid bemötas med lite höjda ögonbryn. Om sanningen ska fram så, trots att nuvarande omständigheter kanske verkar lite motsägelsefulla, har jag aldrig varit kännt mig som en riktig naturare. Jag kan inte mäta mig med resterande gruppmedlemmars brinnande intresse för bio-medicin eller läkaryrket. Istället så hoppas jag att jag är klar med min politiska magistersexamen och min militärutbildning, som jag inleder nu i vår 2017, och förhoppningsvis har börjat med en karriär på Utrikesdepartemenet eller EU eller liknande. Jag håller med, lite av en 1-80 i karriärsval och inriktning men man brukar säga att man ska följa sina drömmar så varför inte? Inte för att på något sätt nedvärdera forskaryrket, men jag känner att jag kommer kunna göra lite mer nytta som statsvetare eller pseudo-politiker än vad jag kan göra som forskare. Men som sagt är det 10 år tills dess så mycket kan ändras!

Det var väl allt jag hade att säga om mig. Hoppas att ni fortsätter läsa om oss på Unga Forskares sociala medier eller här på bloggen så hörs vi snart! 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar